Sportlov
Japp, äntligen sportlov det jag tror alla väntat på nu fär att få en chans att se snön det här året också.
kvällen då vi slutatde var jag och bara mysade med några tjejer som men sen var jag ju tvungen att tänka på allt vad jag skulle packa till sälen. Vi laddade inte emd mycket godis då! dagen efetr var jag och mamma och köpte all mat och skojja inte men vi kom ut med minst 5 kassar och vi ska bara vara borta fem dagar. Bara till resan köpre jag tre kittkatt så sjukt gott, två risifrutti ett vindruvspaket, ett kilo godis macka, frukt och dricka. Jag kämpade vill jag lova!
Bussen gick halv elva vid terminalen, mickans pappa är vd för bussen så det kändes som röda mattan när man bara kunde gå förbi alla som stod i kön på en nummerlapp. jahapp bussresan innehäll väll mest sovande och kacklande flickor som var övertaggade. Men så ska de vara!
Kom fram fick vänta i 20 min på att pappsen skulle håmta oss. Fick varmt bemötande med färdig mat och taggade människor.
Inehållande folk i stugan:
Jag, mickan, madde, frida, yoggan, alexander, malin mackan mamma pappa astrid och tomas.
Vi är rena festen!
Solen sken på morgonen därpå och bättre väder kunde man inte få. Gled upp för backen och vi alla var taggade. Sen gick de som smårt rammlade i hopp om att jag kunde åka lite bättre ÄN VAD JAG VAR!
Ofpist var de vi nog körde mest, me kämpigaste var nog bara att jag hade vit dress från yopp till tå och så mycke som jag ramlade var det svårt att hitta mig när jag alltid hade en förmåga av att ligga under granen.
SJUKT KUL hade vi det iallafall..
Alexandes som nästan aldrig åkt skidor fick efter en dags skidlektion följa med oss tjejer. Och det kan inte varit lätt, virriga som vi är kom vi i dom allra otippaste backarna och jag och madde stog ett tag i väggen och kämpade
vilket inte var lätt jag körde åt sidan lite längre ner men Oskar en kille som vi träffade där var Heron i det här låget också han som fick oss att ta det DUMMA beslutet.
Madde kämpade sig ner bit för bit synd att jag missade det men men..
Afterskin hade vi alltid en förmåga av att alltid komma försent till men men där hör väll ölen till och jag är inte 18 så de va väll lika bra..
Oskar och Rickard som den andre hette var två otippade killar som jag träffade i liften dom trode väll att vi va äldre än vad vi var när dom började rabbla upp att jag var 88... och de e en jävla skillnad från att vara en 92 men jag tackade och såg det som en komplemang.
Kvällåkningen var sjukt läskig jag som egentligen ska ha glasögon med 3.25 i synfel var rena faran och även för mig själv. De va ju vitt på backen och mörkt ute och jag såg inte ett gupp på nästan en meter så jag flög ju inte i all fart då jojo och landade i ett hål helt mållös och döende i skratt..
belv också borttappad i skogen när jag igen rammlat under en gran visst satt och yoggan kämpade för att rädda mig men hon själv satt minst lika fast som jag KÖRDA!!
Vi hade det så jävla kul iallafall och bäst var sista dagen med kvällsåkningen vi var bara i offpisten och ingen annan fans i backen bara vi och vi kudne skrika hur högt som helst att jag bröt armen men de hörde ju ingen som tur va gjorde jag ju nte de men de va nära vill jag lova!! :D
kvällen då vi slutatde var jag och bara mysade med några tjejer som men sen var jag ju tvungen att tänka på allt vad jag skulle packa till sälen. Vi laddade inte emd mycket godis då! dagen efetr var jag och mamma och köpte all mat och skojja inte men vi kom ut med minst 5 kassar och vi ska bara vara borta fem dagar. Bara till resan köpre jag tre kittkatt så sjukt gott, två risifrutti ett vindruvspaket, ett kilo godis macka, frukt och dricka. Jag kämpade vill jag lova!
Bussen gick halv elva vid terminalen, mickans pappa är vd för bussen så det kändes som röda mattan när man bara kunde gå förbi alla som stod i kön på en nummerlapp. jahapp bussresan innehäll väll mest sovande och kacklande flickor som var övertaggade. Men så ska de vara!
Kom fram fick vänta i 20 min på att pappsen skulle håmta oss. Fick varmt bemötande med färdig mat och taggade människor.
Inehållande folk i stugan:
Jag, mickan, madde, frida, yoggan, alexander, malin mackan mamma pappa astrid och tomas.
Vi är rena festen!
Solen sken på morgonen därpå och bättre väder kunde man inte få. Gled upp för backen och vi alla var taggade. Sen gick de som smårt rammlade i hopp om att jag kunde åka lite bättre ÄN VAD JAG VAR!
Ofpist var de vi nog körde mest, me kämpigaste var nog bara att jag hade vit dress från yopp till tå och så mycke som jag ramlade var det svårt att hitta mig när jag alltid hade en förmåga av att ligga under granen.
SJUKT KUL hade vi det iallafall..
Alexandes som nästan aldrig åkt skidor fick efter en dags skidlektion följa med oss tjejer. Och det kan inte varit lätt, virriga som vi är kom vi i dom allra otippaste backarna och jag och madde stog ett tag i väggen och kämpade
vilket inte var lätt jag körde åt sidan lite längre ner men Oskar en kille som vi träffade där var Heron i det här låget också han som fick oss att ta det DUMMA beslutet.
Madde kämpade sig ner bit för bit synd att jag missade det men men..
Afterskin hade vi alltid en förmåga av att alltid komma försent till men men där hör väll ölen till och jag är inte 18 så de va väll lika bra..
Oskar och Rickard som den andre hette var två otippade killar som jag träffade i liften dom trode väll att vi va äldre än vad vi var när dom började rabbla upp att jag var 88... och de e en jävla skillnad från att vara en 92 men jag tackade och såg det som en komplemang.
Kvällåkningen var sjukt läskig jag som egentligen ska ha glasögon med 3.25 i synfel var rena faran och även för mig själv. De va ju vitt på backen och mörkt ute och jag såg inte ett gupp på nästan en meter så jag flög ju inte i all fart då jojo och landade i ett hål helt mållös och döende i skratt..
belv också borttappad i skogen när jag igen rammlat under en gran visst satt och yoggan kämpade för att rädda mig men hon själv satt minst lika fast som jag KÖRDA!!
Vi hade det så jävla kul iallafall och bäst var sista dagen med kvällsåkningen vi var bara i offpisten och ingen annan fans i backen bara vi och vi kudne skrika hur högt som helst att jag bröt armen men de hörde ju ingen som tur va gjorde jag ju nte de men de va nära vill jag lova!! :D
Kommentarer
Trackback
